Som jag ser det orsakas många matematiska problem av dyslexin. Man kan då säga att dyslexin ger sekundära matematiska problem. Min uppfattning är att personer med fonologisk dyslexi inte i samma utsträckning behöver få matematiska problem. Däremot drabbas visuella dyslektiker hårt.

Jag ska nedan visa på problem som drabbar både läsning, skrivning och matematik.

Långsam auditiv perception.
Svårt att uppfatta all katederundervisning. Har "genom erfarenhet lärt sig" att det inte är någon idé att lyssna, eftersom de ändå aldrig har hunnit med vid verbala förklaringar. Väntar tills pedagogen talat klart, räcker upp handen och frågar: "hur ska jag göra". Elever kan då få höra att de är nonchalanta som inte lyssnar.

Svagt auditivt minne
Har svårt att minnas alla tabeller. Några barn har lättare att lära sig tabeller genom att förstå samband och kan då använda dubblor. 1x4=4, 2 x4=8, 4x4=16, 8x4=32. Vidare 3x4= 12, 6x4=24 och 10x4=40 och hälften 5x4=20. Att 9x4= 36 kan man förstå genom att ta bort 4 från 40. Då återstår den svåra 7:an. Man kan antingen plussa svaren från 3x4 med 4x4=28 eller ta bort 4 från 8x4 som också blir 28. Det viktigaste från början är naturligtvis att fråga eleven hur de själva brukar göra när de tränar och v ilket sätt de tycker är bäst. De som har ett bra visuellt minne övar bäst genom att skriva svaren på en tabell-lista. De minns det de har sett.

Barn med svagt minne kan behöva träna tabellerna från 1x till 10 x i ordningsföljd. När de gjort det ett antal gånger kan de klara att träna dem i blandad ordning. Men blandas de det för tidigt blir det kaos i hjärnan.

Många blir stressade vid muntliga tabellförhör även om det sker i form av tävlingar och lekar och vill helst få göra skriftliga prov även om de görs på tid, för att undvika fingerräkning med plus som ofta blir fel och inte automatiserar tabellkunskaperna.

Svårt för visuella symboler. (krumelurer) Bokstäver och siffror.
De kan rabbla 1-10 eller lägga dem i rätt ordning med kort. Men visar man en siffra så vet de inte vad den heter.

Spegelvändningar:
Svårt att vända 2 och 5, 6 och 9 rätt. Skriver ofta 3 och 7 spegelvänt vilket inte gör så mycket. Större problem blir det när 13 blir 31 o.s.v. Ofta svårt med klockan. Kan skriva tiden på flera klockor rätt men plötsligt så förväxlas minut och timvisare. Tänker också spegelvänt i huvudräkning ibland.
En flicka räknade 14-6 = 12 och 17-4= 7 o.s.v. i fyra rader medan hon plötsligt i 5:e raden räknat allt rätt. Hon spegelvände 14-6 till 16-4=12 och 17-4 till 14-7=7. Svårt för algoritmer med minnessiffror och växling.

Konkret tolkning av abstrakta ting.
Förskolebarn och barn i år 1 skriver ibland 3:an rätt när den står ensam. Men skriver de 31 vänder den mot 1:an med motiveringen att den inte ska vända ryggen mot sin vän. Ett vanligt vardagligt konkret tänkande även hos dyslektiker. Ett annat problem är före och efter. Vad kommer före 8 kan bli 9 och efter 16 kan bli 15. Jag tror det beror på att barnen har lärt sig läsriktningen från vänster till höger. Tänker man då konkret och vardagligt att siffrorna är människor på väg till målet som ligger till höger så är ju 9:an före 8 och 15 efter 16. Samma problem uppstår i testen Umesol, fonologiska positionsanalystest.

Svag visuell perception:
Barn som tappar bokstäver i läsning eller missar punkter över vokaler gör ofta samma misstag i matematik. De kan missuppfatta vad det frågas efter och upptäcker kanske inte i vilken enhet svaret ska ges samt missar decimalkomma. Kanske har de räknar talet rätt, men får fel svar därför att de har skrivit av fel från boken. En del har svårt för att se sambandet mellan 0,013m, 1 cm, 3 mm och 13mm.

Motoriska svårigheter och Dysgrafi:
Andra svårigheter som ger sekundära skriv- och matematikproblem är nedsatt motorik och dysgrafi. Barn som har en dåligt fungerande finmotorik upplever oftast alla arbeten med pennan som pest och pina. De kan vara duktiga att berätta muntligt om man skriver åt dem och de kan vara duktiga i huvudräkning. Men när de ska skriva eller räkna i sina häften så får de inget gjort eller kommer igång. Oftast vet de inte att det beror på dålig motorik utan bara att de känner någon form av ångest när de ska skriva eller räkna. Dysgrafi fungerar så i stavning att även om ett barn vet hur ett ord stavas så kan de skriva fel. De suddar för att ändra men skriver samma fel en gång till. De har också svårt med det motoriska minnet. Ofta sitter de och spårar i luften innan de kan skriva. De måste känna efter åt vilket håll pennan ska gå för att symbolen ska bli riktig. Det tar mycket tid och de hinner väldigt lite. Den kan behöva sekreterare båda hemma och i skolan då och då och färre uppgifter.